tisdag 16 december 2008

I fablernas värld

I GP den 4/12, kunde man läsa om zoologens Jörgen Johnssons studie av kontaktannonser, som visade att män föredrar yngre kvinnor, och att kvinnor föredrar äldre män. Enligt Johnsson stärker dessa resultat tesen om biologins inflytande över människors sociala beteende, där det att säkra människosläktets fortlevnad ligger högst upp på agendan.

Problemet med undersökningen och dess resultat, och det vis varpå de presenteras, är tvåfaldigt: För det första dras långtgående biologiska slutsatser av en språklig och social företeelse. För det andra stärker Johnssons analys av resultaten myten om kvinnor och män som i första hand biologiska varelser vars huvudsakliga strävan består i att säkra artens fortlevnad. Dessa båda problem hänger givetvis ihop, och som genusvetare känner jag mig förpliktigad att säga något om detta, och – om möjligt – visa på alternativa tolkningar.

Jörgen Johnsson säger i artikeln i GP att resultaten från undersökningen ”visar att det biologiska arvet fortfarande spelar stor roll”. Frågan är om ”det biologiska arvet” går att studera genom att analysera formuleringar i kontaktannonser. Med detta ser jag en rad metodologiska problem torna upp sig, och undersökningen hade förmodligen sett helt annorlunda ut om den utförts av humanister eller samhällsvetare. Hur kommer det sig att någon tycker det är rimligt att en zoolog utför den här typen av undersökningar? Jörgen Johnssons expertområde är ju som bekant fiskars beteende.

Den grundläggande frågan i undersökningen, den som döljer sig bakom resultaten, är ju ändå den om orsaken till att man anger ålder som variabel i sin kontaktannons. En sociolog, etnolog, lingvist eller för all del genusvetare, hade kunnat ge helt andra svar på den frågan än de biologiskt deterministiska som nu anges. Det skulle tex kunna handla om maktordningar i samhället, språkbruk i specifika situationer, kontaktannonsen som litterär genre, sociala ordningar på olika arenor osv. Det hade kunnat ge en mer komplex bild av kontaktannonsen och dess författare.

Genom att presentera resultaten på det sätt som gjorts, det vill säga utan att problematisera dem, och framförallt utan att visa på resultatens specifikt biologiska orsaker, förutsätts Naturen stå över Kulturen. Johnsson medger att kultur har inverkan på människors liv, men här är det ändå Naturen som har övertaget. Han tar därmed för givet att kontaktannonsskrivandet är en del av reproduktionsapparaten.

Men hur stor roll spelar egentligen författandet av kontaktannonser för artens fortlevnad? Hur stor andel av befolkningen i reproduktiv ålder sätter in en kontaktannons, eller besvarar en? I hur många fall leder detta till en fullgången graviditet och förlossning? Av alla barn som föds – hur många gör det som ett resultat av att någon satte in en kontaktannons?

Vad jag vill peka på är naturligtvis att människors sociala liv består av mycket mer än att hitta sätt att säkra artens fortlevnad. Kontaktannonsskrivande kan lika gärna studeras ur helt andra perspektiv, och därmed bereda plats för en människosyn som är lite mer komplex än vad Johnsson vill göra gällande när han tolkar sina resultat.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket intressant, och en hemskt viktig metodologisk reflexion. Att gå från kontaktannonser till "det biologiska" innebär inte bara en reduktionism, utan även ett djärvt tankesprång som inte håller. Att det finns statistiska samband säger väldigt lite om de kvalitéer som sexualitet, partnerskap, relationer, osv. utgör.

Denna vilja till att den biologiska förklaringen skulle vara bättre i sig är väldigt konstig. Det känns lite gammalt med tankefiguren om en enhetsvetenskap....

Anonym sa...

Poängmässigt är jag mest statsvetare och föredrar äldre damer, i termer av R2-mått och statistik alltså, dock utan att ha outat önskemålet i kontaktannonser. De statsvetenskapligt mest rimliga förklaringarna till utfallet i zoologernas undersökning har med attitydbildning beträffande demokratiteori och typen av valsystem att göra. Anhängare av representationer, parlamentarism och parti/NGO-politik har om inte en genetisk förkärlek för traditionella samlevnadskonstellationer så åtminstone – högst sannolikt alltså, en hypotes det här – en rejäl statistisk vurm för detta som ytterliggare förstärks när den vanligtvis samvarierande vurmen för majoritetsvalsystem adderas (i kulturellt avvikande fall – de nordiska länderna – är det dock proportionella valsystem som gäller; det tvistas givetvis om vari avvikelsens metafysik består). Radikaldemokrater, nietzscheaner, anarkister, ibland till och med habermasianer – av vilka flertalet inte befattar sig med valsystem som sådant, de vill helst göra politiken själva, varför de i statistiskt mindre utsträckning författar kontaktannonser (jfr partiprogram) – har å sin sida en långt mer pragmatisk inställning till begärsstrukturer och affekter vilket ofta-re resulterar i allehanda uppqueerda samlevnads- och marknadsföringsformer. Zoologens tal om arternas fortlevnad är således båg, det handlar snarare om politikens och demokratins fortlevnad, medan kontaktannonsmaterialet endast visar på det förra. Komplexitet, telos och statsvetenskap från västkusten när det är som bäst!

Ellen B sa...

Ja, verkligen! Jag vet dock ej om problemet framför allt är att forskaren i fråga är biolog. Att ett "naturvetenskapligt synsätt" skulle få en naturvetare att dra slutsasen att biologisk evolution ligger bakom mönstret i kontaktannonserna - just för att forskaren ifråga är naturvetare. Tvärtom borde en klassisk naturvetenskaplig vetenskapssyn göra det omöjligt att försöka bevisa att a föreligger genom att undersöka huruvida b föreligger utan att på något sätt etablera ett samband mellan a och b. För att få veta att män och kvinnor i Sverige idag oftast väljer partner enligt mönstret att kvinnan är yngre behöver man knappast slösa tid på att läsa kontaktannonser - det räcker att kolla folkbokföringen!

För övrigt menar ju nya rön (bla en fransk undersökning om fertilitet som redovisades i somras) att mannens ålder har lika stor betydelse för avkommans "kvalitet" som kvinnans. Detta borde ju, om vi antar att biologisk evolution är det som primärt påverkar partnerval, rimligen ha givit några konsekvenser...

Anonym sa...

Skicka till GP pronto!

Penny sa...

ellen b: såklart har du rätt, som vanligt! Jag undrar verkligen var "det biologiska" är i undersökningen, och då har jag ändå läst hela jämrans artikeln...

staff: skickade till GP, inget svar fick jag. Kanske skulle jag varit argare, slagit hårdare på stora trumman, eller skrikit i falsett. Ja, inte vet jag.

God jul!

Karin sa...

Jag tycker ni skriver för sällan. Mera!