måndag 12 januari 2009

Låga undervisningsanslag påverkar även forskningen

Studenter får allt mindre undervisning, berättar DN idag. Den nivå på undervisning och utbildning som rekommenderas i högskoleutredningen 1992 innebär att varje student får kosta 52 000 per år. För humaniora och samhällsvetenskap ligger anslagen på 33 000. Att detta utarmar utbildningens kvalitet är ganska självklart - hur bra ifrån sig en utbildningsinstitution än gör  för 33 000 hade den kunnat göra något bättre för 52 000 - vad som däremot sällan nämns i sammanhanget är att de otillräckliga resurserna även påverkar forskningen negativt. För att kunna sköta ett läraruppdrag på ett sätt som innebär att studenterna engageras, får det stöd och hjälp de behöver samt tillgodogör sig färdigheter som skiljer högskolestudier i humaniora från ren faktainhämntning, krävs att man som doktorand, lektor eller professor lägger mer tid på undervisning och planering av undervisning än man har betalt för. Denna tid tas till syvende och sist oftast från den egna forskningen. Särskilt illa är detta för icke fast anställda lärare (doktorander, forskarassistenter etc) eftersom de ska hinna med en viss "mängd" forskning på en begränsad tid.