Idag har 123 hinduer klämts till döds vid utövandet av en religiös högtid, de flesta av dem barn. Ungefär så rapporterar Dagens Eko kvart i fem idag söndag. Lite senare ägnas 11 bergsklättrares död betydligt mer uppmärksamhet.
När jag själv går till dagstidningarna på nätet är det dödsfallen på K2 som både intresserar mig och drabbar mig. Idiotin i att samla på bragder, européer som tror att de är odödliga och mer eller mindre kan konsumera äventyr. Men också Fredrik Strängs mentala styrka, hans lugn, hans sätt att sätta sin egen säkerhet och sina ambitioner åt sidan för att bistå de drabbade. Hans förmåga att låta bli att vara sentimental: släppa taget om den döda som han bar på för att prioritera att rädda de som fortfarande var vid liv. Han har blivit ett helt annat slags hjälte än den han hade blivit om han lyckats nå den enormt svårnådda toppen.
Hur kommer det sig att jag och de medier jag har konsulterat (gäller svenska – NYT hade inget om vare sig det ena eller det andra på sitt ”löp”, Le Monde hade den indiska katastrofen högst och störst) värderar 11 bergsklättrare högre än 123 (en siffra som beräknas stiga) hinduer? Självklart har det etniska förtecken – även om åtminstone en av de omkomna förmodligen är infödd, beskrivs som ”anställd höghöjdsbärare”, så är förmodligen de flesta klättrarna européer eller euroamerikaner.
Kan det vara så att de personifierar – på ett ganska konstruerat sätt visserligen – själva essensen i det europeiska idealet: utforskaren, eller som man säger på engelska och så mycket mer träffande: the explorer – själva sinnebilden för dessa uthålliga och förnuftiga män som har gjort världen till vad den är? De modiga och kraftfulla som inte väjer för något, vars blick är riktad högt.
Medan indierna, hinduerna, mycket typiskt representerar just motsatsen: tradition, nedsänkthet i kultur och vanföreställningar. Massan vs individen, igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Är det en slump att webläsare heter både "Internet Explorer" och "Safari" ;) Utforskaren går hand i hand med kolonialismens fullriggare och kanoner. När vi istället jobbar med låglöneoutsourcing och har övergett slagskeppen (undantag: persiska viken) så måste vi lägga den vilda naturen under oss. Trotsa höjderna, segla över haven.
Som tur är kommer nog storebror FRA och tar bort allt outforskat på nätet.
Word up!
Det är nog som du skriver ml, närheten som är viktig i förståelsen av varför vi hellre läser om K2 än om hinduerna. Dels den tidsmässiga närheten; K2-dramat utspelade sig under tiden vi läste om det, det var en pågående händelse. Först rapporterades fyra personer döda och Fredriks Strängs presstalesman berättade om läget i radion och lät så stolt över Fredrik. Och så närheten i att Fredrik Sträng är svensk. Men man kan verkligen undra om det är så mycket utforskande över det hela. Berget är väl nerlusat av både människor och skräp så vitt jag vet. Men det är fascinerande! Jag sträckläste Tunn luft av Jon Krakauer när den kom ut. Fast det är väl inte utforskandet av naturen som är det viktiga utan av de egna krafterna/gränserna.
Jaa! Utforskandet av de egna gränserna – det är det vi gör, vi som är _individer_ till skillnad från massmänniskorna!
Skicka en kommentar